2012-11-27

Vården i Sverige

Vården i Sverige exemplifierat av Akademiska Sjukhuset i Uppsala

Till vissa saker finns det pengar, till andra inte. När Migrationsverket behöver mer så saknar penningpåsen botten, när sjukvården behöver mer så drar man åt svångremmen. Utom om man ska starta upp ett Transkulturellt centrum då förstås.

Att det råder stor platsbrist på i princip samtliga svenska sjukhus och lasarett är ingen hemlighet, det kan knappast ha undgått någon som läser tidningen eller tittar på nyheterna. Läkare och sjuksystrar spenderar ibland mer tid på att ringa runt och leta platser än vad de spenderar på att träffa patienter. Följden blir dels att väntetiden blir lång på akuten och dels att patienter hamnar på ”fel” avdelningar. Avdelningar där personalen ofta saknar kompetensen och erfarenheten av de sjukdomar de nya patienterna lider av. De ständiga överbeläggningarna innebär också att patienten inte får den tillsyn de behöver och kan därför bli liggande med svåra symtom utan att det märks eller åtgärdas i tid.

Det är dagens verklighet i vårdsverige.

Vi har tekniskt avancerad vård, hög specialistkompetens och tillgång till bra mediciner. Men patientsäkerheten och mottagandet blir ständigt lidande av besparingar. Man underbemannar, överbelägger och ljuger om att patientsäkerheten inte påverkas. Vårdpersonalen vet hur det ligger till, medan politikerna slår sig för bröstet över vilken bra vård vi har, som nu dessutom inkluderar illegala flyktingar.

Här följer några saxningar från mestadels UNT (Uppsala Nya Tidning):

16/7 2010

Läs gärna artikeln i sin helhet, nedan klistrar jag bara in en del av den:


”Stor platsbrist på Akademiska

 

Bristen på vårdplatser på Akademiska sjukhuset är en fara för patienter och personal. Under de senaste veckorna har Arbetsmiljöverket besökt akutsjukvården, ortopeden, neurokirurgen och psykiatrin, skriver Anna Rask-Andersen.

De senaste decenniernas sparbeting inom landstingen har minskat antalet vårdplatser i Sverige till en bottennivå jämfört med övriga OECD-länder. Bristen på vårdplatser på Akademiska sjukhuset hotar både patientsäkerheten och sjukvårdspersonalens hälsa. Vårdplatsbristen tvingar läkarna att fatta beslut de upplever oförenliga med god vård. Sjuka patienter vilka behöver läggas in på sjukhus tvingas hem och vårdtiderna har blivit för korta.

Syftet med att stänga vårdplatser har varit att spara pengar, men bristen på vårdplatser genererar i stället kostnader.

Förr löstes bristen på vårdplatser genom att låta patienter ligga i korridorer etcetera, men Arbetsmiljöverket tillåter inte längre detta. Jourläkarna tvingas ägna dyr arbetstid åt att jaga sängplatser långt in på småtimmarna, i stället för att ta hand om patienter. Akut sjuka patienter med företrädesvis internmedicinska symptom utlokaliseras till andra specialiteters avdelningar, där den huvudsakliga kompetensen ligger inom en annan del av vården.

Patientsäkerheten blir till exempel uppenbart lidande när manliga strokepatienter hamnar på kvinno- eller barnkliniken, där personalen varken har kunskaper eller resurser för strokesjukvård.

Bristen på vårdplatser gör också att patien­ter blir liggande i timmar på akutmottagningen i väntan på vårdplats på Akademiska sjukhuset.

Risken för infektioner med multiresistenta bakterier och kräksjukor ökar då, speciellt om avdelningsbyten äger rum på natten, då bemanningen är lägre och vårdpersonalen har sämre möjligheter att följa hygienrutinerna. Redan för tio år sedan varnade professor Otto Cars och andra infektionsläkare den dåvarande sjukhusdirektören Göran Stiernstedt, som numera finns på Sveriges kommuner och landsting, för följderna av att minska vårdplatserna. Tyvärr har de blivit sannspådda.

Sverige, som tidigare varit förskonat från multiresistenta bakterier, har nu flera sjukhus med problem med utbrott och tyvärr också tragiska dödsfall.

8/1 2011


Tystades efter kritik om platsbrist

 

När en av Akademiska sjukhusets läkare offentligt kritiserade platsbristen under julhelgen grep sjukhusledningen in. Läkaren tystades med motiveringen att bara chefsläkaren ska uttala sig när det råder platsbrist.

Det var läkaren Stefan Brandt som i media kritiserade sjukhusledningen för de överbeläggningar som varit under helgerna. Ett 50-tal vårdplatser fattades. Han beskrev en situation där personalen tvingats lägga patienter i skrubbar och korridorer. Han ansåg också att sjukhusledningen varit väl medveten om att situationen kunde bli svår den här julen, liksom under många andra julhelger, men ändå inte planerat för det.”

14/1 2012


”Akademiska sjukhuset ska hitta besparingar på 235 miljoner kronor för i år. Orsaken är att kostnaderna för bland annat nya mediciner och behandlingsmetoder drar iväg, menar sjukhusdirektören.

– Det är en snabb utveckling med nya läkemedel och nya metoder som är kostnadsdrivande. Vi måste ha råd med att ge patienterna det, säger Lennart Persson som är sjukhusets chef.

Kostnaderna ökar på Akademiska sjukhuset i snabbare takt än vad skatteintäkterna rullar in.
Det är en allt bättre vård som kostar med till exempel nya och dyra mediciner.

– Nya läkemedel inom flera områden som psykiatrin, reumatism och cancerläkemedel betyder nya kostnader. Man ska komma ihåg att det är allt bättre läkemedel som är väl värt att ge våra patienter. Men det är klart att det kostar en slant, säger Lennart Persson.”

8/6 2012


”Akutpersonalen på Akademiska sjukhuset protesterar mot besparingsprogrammet som presenterades i förra veckan.

Ett protestbrev har skickats till verksamhetschefen, och det pågår en namninsamling bland personalen.

Protesterna gäller framför allt förslaget att akutläkarprojektet ska läggas ned, och att ytterligare 50 vårdplatser kommer att försvinna från sjukhuset.

– Vi måste protestera innan man tar det slutgiltiga beslutet. När vi väl fått beskedet att de skär ned är det för sent, säger Helen Hellström, skydds- och fackombud på Akademiska sjukhuset, som har tagit fram protestbrevet.

Det sparförslag som i dag är mest aktuellt för akutmottagningen är ett utbildningsprojekt för specialiserade akutläkare som UNT tidigare har rapporterat om. Enligt sjukhusledningen har utbildningsprojektet inte nått målen, och man kommer nu att se över verksamheten för att se om man ska lägga ner utbildningen.

Men personalen på akutmottagningarna vill ha kvar sina akutläkare eftersom de anser att deras engagemang och breda kunskap behövs.

– Äntligen har vi fått läkare som tycker om att vara på akuten och jobba. Patienterna behöver inte fara runt mellan olika specialister, det blir färre remisser och mindre väntan för patienten.
Enligt Helen Hellström är det redan svårt att hålla 4-timmarsregeln som innebär att en patient får vänta högst fyra timmar på akuten.

Om akutläkarna försvinner kommer det bli ännu svårare att hålla väntetiden under fyra timmar, säger hon. ”

Så här låter det i Skåne, efter anställningsstopp och neddragning av vårdplatser:

28/8 2012


Fem dödsfall under förra året misstänks bero på platsbrist vid Skånes universitetssjukhus. Socialstyrelsen har därför skärpt kontrollen av de skånska akutsjukhusen.

– Vi har sett i avvikelserapporteringar att det finns problem kopplade till överbeläggningar och "utlokalisering av patienter", det vill säga att patienter ligger på andra avdelningar än de borde. Det kan få allvarliga konsekvenser, säger läkaren och inspektören Thomas Fridén på Socialstyrelsen, som jobbar med tillsyn av sjukvården i bland annat Skåne, till Sydsvenskan.
Trots att förre sjukhuschefen, Bent Christensen, för bara något år sedan lovade att utöka antalet platser på grund av den bekymmersamma situationen med långa köer på akutmottagningarna har det i år försvunnit fler vårdplatser än tidigare år - sammanlagt 90 stycken. Nu finns det enligt Sydsvenskan ungefär 1070 platser kvar. Sjukhuset dras med stora besparingskrav och nyligen infördes anställningsstopp.

– Det här har Vårdförbundet varnat för i många år, att nerdragning av vårdplatser i kombination med ständiga anställningsstopp leder till fler patientskador, säger Vårdförbundets ordförande i Skåne, Mats Runsten till Vårdfokus.”

Och så här ser det ut i Uppsala

15/11 2012


”300 jobb bort på Akademiska

 

300 heltidstjänster ska bort på Akademiska sjukhuset fram till 2014.  Dessutom ska sjukhuset sälja mer vård utanför landstinget.

Akademiska sjukhuset i Uppsala ska minska sina kostnader med 350 miljoner kronor under 2012-2013, samtidigt som man göra nysatsningar på bland annat Psykiatrins hus och en barnintensiv.
92 miljoner kronor ska sparas genom minskade omkostnader för bland annat förbrukningsartiklar och genom effektiviseringar. Bland annat ska 40-50 vårdplatser bort.

- Vi står inför ett vägskäl, men vi kommer att kunna genomföra besparingarna med bibehållen vårdkvalitet, sade Lennart Persson.”

16/1 2012

 

Mer pengar behövs för att klara vårdköer

 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen begär 55 miljoner extra för att korta vårdköerna så mycket så att landstinget klarar kraven för regeringens kömiljard år 2013.

De 40 miljoner som den borgerliga alliansen givit sjukvården i extra anslag i år har inte fått bukt med köerna.”

19/11 2012


”Transkulturellt centrum ska bildas

Landstinget har sagt ja till att ta ett första steg mot att bygga upp ett transkulturellt centrum i Uppsala. Blir verksamheten framgångsrik kan centrumet bli nationellt.

I ett första steg ska landstingets enhet för transkulturell psykiatri slås samman med det flyktingsmedicinska hälsocentret Cosmos i Uppsala. Båda enheterna drivs separat i dag. Utredarna anser sammanslagningen är viktig så att verksamheten kan utvecklas och ge bättre vård och hälsoinsatser till nyanlända invandrare och asylsökande med psykiska hälsoproblem.

– Den praktiska patientnära verksamheten som finns i dag är viktig. På nationell nivå finns ett behov av att hitta de bästa sätten att ta emot flyktingar och invandrare. Vi har tagit emot stora grupper och nya stora grupper väntar, säger Lars Jacobsson.”

22/11 2012

”Hemskickad patient avled

 

En man som sökte upp akuten vid Akademiska sjukhuset dagen efter en operation men som sedan fick åka hem avled i hemmet följande dag.

Händelsen anmäls nu enligt lex Maria.”

23/11 2012


” Ökade väntetider på akuten kan bli följden när Akademiska lägger ned sin medicinska akutvårdsavdelning, Mava.

Mava har 18 platser och ska läggas ned av besparingsskäl. Nedläggningen ingår i Akademiska sjukhusets ansträngningar att beta av sina stora underskott. Personalen är dock orolig för effekterna.

– Vi tror att nedläggningen kommer att innebära allvarliga problem för akuten. Köerna kommer att öka när akutvårdsplasterna minskar. Man skapade Mava för två år sedan bland annat för att komma till rätta med kaoset på akuten, säger sjuksköterskan Sollmaz Deriss som representerar Vårdförbundet men också talar för andra personalgrupper på avdelningen.

Personalen tror att problemen att hitta akutplatser kommer att öka, liksom överbeläggningarna. Den patientgrupp som drabbas är främst multisjuka äldre från Uppsala län.”

Ja, 350 000 000 kronor, det är mycket pengar. 300 tjänster bort och totalt 40-50 vårdplatser, inklusive en hel vårdavdelning. 350 000 000 kronor. Det är 300 000 000 kronor mindre än vad Bengt Westerberg lägger på sin propagandakampanj ”Främlingsfienden inom oss”. Det är också ungefär vad staten betalar för 500 ensamkommande ”barn” för ett års ”vårddygn”, som det kallas. 300 heltidstjänster på Ackis bidrar förstås inte nämnvärt så mycket till svenska samhället som 500 afghanska 17-åringar, så vi kanske borde dra ner ännu mer, så vi kan ta in ännu fler? Rena vinsten för välfärdssverige, som jag förstått det. Om man inte är gammal och sjuk då, förstås.

Enbart budgetposterna Integration och jämställdhet samt Migration uppgår till 20 miljarder för 2013, sedan tillkommer de stora kostnaderna, som är alla bidrag, bostadskostnader och likande.

Mer om kostnader:


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar